2011-10-20
Debattinlägg
Enligt artikel 27 i FN-konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättning erkänner de stater som har antagit konventionen, rätten till arbete för människor med funktionsnedsättning. Konventionsstaterna skall främja rätten till arbete genom olika åtgärder.
I Skåne har utvecklingen bland yngre varit sådan att antalet som förvägrats möjligheten att försörja sig själva har ökat.
Antalet yngre som har gått ut i aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) har ökat. Den totala gruppen personer under 30 år var vid utgången av 2009 drygt 3 000 personer.
Det totala antalet personer med icke tidsbegränsad sjukersättning var vid samma tidpunkt drygt 50 000 personer (Skåne). Av dessa är cirka 10 000 yngre än 45 år.
Att direkt efter skolgång tvingas ut i aktivitetsersättning (läs förtidspension) innebär ett liv i små ekonomiska omständigheter.
Möjligheterna till fritidsaktiviteter, resor eller att bilda familj, det vill säga sådant som anses naturligt för de flesta, är för denna grupp oftast bara en ouppnåelig dröm.
Genom sin handikappstrategi har regeringen fört upp funktionshinderfrågorna på dagordningen och markerat arbete som ett viktigt utvecklingsområde. Det är naturligtvis också här det måste börja, att det offentliga Sverige går före och visar vägen.
Det finns signaler till myndigheter att de måste börja anställa människor med funktionsnedsättningar. Inom Region Skåne har projekt startats för att ge ökad anställning till människor med funktionsnedsättning och det görs på andra ställen också.
I Skånes 33 kommuner är det ofta kommunen som är den största arbetsgivaren och om människor med funktionsnedsättning skall komma ut på arbetsmarknaden måste dessa ta ett större ansvar och visa vägen.
Under Furuboda Arbetsmarknads senaste fem verksamhetsår har vi hjälpt hundratals personer med funktionsnedsättning till en anställning. Endast en handfull av dessa har varit i offentlig sektor.
För att öka antalet anställda med funktionsnedsättning i kommunernas och myndigheternas verksamhet tror vi bland annat att följande åtgärder behövs:
Att i sin personalpolicy föra in förpliktigande skrivelser om aktiva åtgärder riktade till målgruppen.
Att en tjänsteman får ett speciellt uppdrag att genom aktiva åtgärder öka antalet anställda med funktionsnedsättning.
Att inrätta speciella trainee-, praktik- och feriearbetsplatser för yngre människor med funktionsnedsättningar.
Att utforma platsannonser så att de uppmuntrar personer med funktionsnedsättningar att söka.
Att det offentliga i än högre grad samverkar med den sociala ekonomin i arbetet mot utanförskap.
Detta är endast några av de åtgärder som behövs för att våra kommuner och myndigheter skall leva upp till den FN-konvention som Sverige har ställt sig bakom.
Leif Berg,
verksamhetschef, Furuboda Arbetsmarknad
Lars Gustavsson,
länsombudsman, Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne
2011-10-17
9 av 10 med funktionsnedsättning står utan arbete
Pressmeddelande Konferens 2011-10-20
Funktionshindrade har genrellt sett sämre utbildning, arbete, ekonomi och hälsa. Särskilt tuffa levnadsvillkor har personer mellan 20 och 29 och personer som lever med psykisk ohälsa. Klyftorna i levnadsförhållanden mellan funktionsnedsatta och den övriga svenska befolkningen i stora. Andelen unga med aktivitetsersättning mellan 20-29 ökar fortsatt. Närmare 3200 personer i Skåne riskerar att fastna i ett varaktigt utanförskap. Frågorna om arbete och utbildning är avgörande. Arbetsgivares attityder, samhällets möjligheter och tron på individens möjligheter avgör den fortsatta utvecklingen. Vad är ett hinder och vilka hinder är de styrande?
SIA (Stegen In i Arbetslivet) bjuder in till en konferens där metoder, insatser och erfarenheter kommer lyftas ur olika perspektiv. Någonstans mellan 15-20% av Sveriges befolkning lever idag med någon form av funktionsnedsättning. Gruppen är överrepresenterad utanför arbetsmarknaden och särskilt de unga riskerar ett långvarigt utanförskap. Få företag och offentliga arbetsgivare anställer ur målgruppen, trots FNs direktiv.
Tillsammans driver Furuboda och HSO Skåne det omfattande arvsfondsprojektet SIA som arbetar för att fler unga med funktionsnedsättning skall kunna nå sina mål på arbetsmarknaden. Utveckling av nya metoder, en alternativ struktur och en tro på varje människas förmågor har halvvägs inneburit goda reslutat för personer som när de kommer till projektet betecknas ha en ”helt nedsatt arbetsförmåga”.
Torsdagen den 20:e oktober anordnar Föreningen Furuboda tillsammans med HSO Skåne en konferens för att lyfta frågan om stegen in i arbetslivet för unga med funktionsnedsättning och sprida de erfarenheter som finns halvvägs in i projekttiden. Till konferensen är över 100 deltagare anmälda med bred representation från Riksdagen, Region Skåne, Kommuner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Privata företag, Ideell sektor m.m.
Furuboda, HSO-Skåne och Arvsfonden vill se fler med funktionsnedsättning i arbete
Arvsfonden har beviljat Furuboda Arbetsmarknad 3.8 miljoner årligen för att under tre år ta fram och pröva metoder för att öka andelen personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Projektet är framtaget i nära samarbete med HSO-Skåne och kallas SIA - Stegen in i arbetslivet. "Furuboda Arbetsmarknad är Furubodas avdelning för att tillgängliggöra arbetsmarknaden för utsatta grupper i samhället - tack vare Arvsfonden får vi nu ytterligare verktyg för att framgångsrikt kunna arbeta mot detta mål" säger en glad och stolt Daniél Tejera, direktor för Föreningen Furuboda. vilja, finna, få och behålla. Denna väg är helt och hållet individuell och är därför olika lång och kan innehålla olika sorters hinder. I SIA kommer det handla om att identifiera dessa hinder och att överbrygga dem.
SIA vill stötta ungdomar med funktionsnedsättning som står utanför arbetsmarknaden eller som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. Projektet kommer att arbeta efter principen att alla kan efter sin egen arbetsförmåga utföra ett arbete om bara rätt stöd ges. En deltagares väg till arbete går via nyckelorden Vilja, Finna, Få och Behålla. Denna väg är helt och hållet individuell och är därför olika lång och kan innehålla olika sorters hinder. I SIA kommer det handla om att identifiera dessa hinder och att överbrygga dem...
